Kapitel 20 av Konfucius samtal

尧Yao曰yuē：“咨zi，尔er舜Shun，天tian之zhi历li数shu在zai尔er躬gong，允yun执zhi其qi中zhong。四si海hai困kun穷qiong，天tian禄lu永yong终zhong。”
舜Shun亦yi以yi命ming禹Yu，曰yuē：“予yu小xiao子zi履Lü，敢gan用yong玄xuan牡mu，敢gan昭zhao告gao于yu皇huang皇huang后hou帝di，有you罪zui不bu敢gan赦she，帝di臣chen不bu蔽bi，简jian在zai帝di心xin。朕zhen躬gong有you罪zui，无wu以yi万wan方fang；万wan方fang有you罪zui，罪zui在zai朕zhen躬gong。周Zhou有you大da赉lai，善shan人ren是shi富fu。虽sui有you周zhou亲qin，不bu如ru仁ren人ren。百bai姓xing有you过guo，在zai予yu一yi人ren。谨jin权quan量liang，审shen法fa度du，修xiu废fei官guan，四si方fang之zhi政zheng行xing焉yan。兴xing灭mie国guo，继ji绝jue世shi，举ju逸yi民min，天tian下xia之zhi民min归gui心xin焉yan。所suo重zhong民min，食shi丧sang祭ji。宽kuan则ze得de众zhong，信xin则ze民min任ren焉yan，敏min则ze有you功gong，公gong则ze说yue。”

XX.1. Kejsar Yao sade:
— Nåväl, Shun, här är den tid som Himlen har fastställt för din tronbestigning över riket. Lägg vinn om att i allt bevara den rätta medelvägen. Om folket genom din försumlighet skulle lida brist på medel, skulle Himlen för alltid fråntaga dig makten och de kungliga skatterna.
Shun gav samma råd åt Yu, sin efterträdare.
Cheng Tang, grundare av Shang-dynastin, sade, sedan han fördrivit Jie, den siste kejsaren av Xia-dynastin:
— Jag, Lü, som är likt ett svagt barn, har vågat offra en svart tjur. Jag har vågat högtidligt förklara, inför den upphöjde Härskaren och Herren över Himlen, att jag icke skulle tillåta mig att skona den skyldige och att jag icke skulle låta den suveräne Konungens tjänare ligga begravda i privatlivet, ty tyrannens grymheter och de visas dygder voro inskrivna i den högste Mästarens hjärta. Om jag begår ett fel, skall folket icke vara ansvarigt därför. Om folket begår ett fel, skall jag vara ansvarig därför.

Wu Wang, grundare av Zhou-dynastin, spred sina välgärningar över hela riket. Han berikade endast de dygdiga männen.
— Fastän tyrannen Zhou har många nära fränder, sade han, äro de icke mina män värda, som äro mycket dygdiga. Om jag icke störtar honom, skola alla folkets klagomål vända sig mot mig allena.
Han ordnade vikterna och måtten, reviderade lagarna och förordningarna, återupprättade de ämbeten som hade inrättats av Zhou; och i hela riket återtog förvaltningen sin regelbundna gång. Han återupprättade de avskaffade furstendömena, gav en adopterad efterkommande åt de utan manligt barn avlidna överhuvudena för de stora familjerna; upphöjde till ämbetena de dugliga män som hade lämnats kvar i privatlivet; och alla hjärtan voro hans. Han fäste stor vikt vid folkets uppehälle, vid begravningarna och offren. Om en furste gör gott mot alla sina undersåtar, skall han vinna alla hjärtan; om han är flitig, skall han föra alla sina verk till ett gott slut; om han är rättvis, skall han vara folkets glädje.

Anmärkningar:

XX.1. Dessa uttryck, den upphöjde Härskaren och Herren över Himlen, äro vördnadsfulla benämningar för att beteckna den suveräne Mästaren. Alla visa äro den suveräne Mästarens tjänare. Innan han drog mot Jie sade Cheng Tang:
« Alla handlingar, goda eller onda, äro inskrivna och kunna läsas i den suveräne Herrens hjärta. Genom att angripa Jie lyder jag blott den suveräne Konungens befallningar. »

子zi张Zhang问wen于yu孔Kong子zi曰yuē：“何he如ru，斯si可ke以yi从cong政zheng矣yi？”子zi曰yuē：“尊zun五wu美mei，屏bing四si恶e，斯si可ke以yi从cong政zheng矣yi。”子zi张Zhang曰yuē：“何he谓wei五wu美mei？”曰yuē：“君jun子zi惠hui而er不bu费fei，劳lao而er不bu怨yuan，欲yu而er不bu贪tan，泰tai而er不bu骄jiao，威wei而er不bu猛meng。”子zi张Zhang曰yuē：“何he谓wei惠hui而er不bu费fei？”子zi曰yuē：“因yin民min之zhi所suo利li而er利li之zhi，斯si不bu亦yi惠hui而er不bu费fei乎hu？择ze可ke劳lao而er劳lao之zhi，又you谁shui怨yuan？欲yu仁ren得de仁ren，又you焉yan贪tan？君jun子zi无wu众zhong寡gua、无wu小xiao大da、无wu敢gan慢man，斯si不bu亦yi泰tai而er不bu骄jiao乎hu？君jun子zi正zheng其qi衣yi冠guan，尊zun其qi瞻zhan视shi，俨yan然ran人ren望wang而er畏wei之zhi，斯si不bu亦yi威wei而er不bu猛meng乎hu？”子zi张Zhang曰yuē：“何he谓wei四si恶e？”子zi曰yuē：“不bu教jiao而er杀sha谓wei之zhi虐nüe，不bu戒jie视shi成cheng谓wei之zhi暴bao，慢man令ling致zhi期qi谓wei之zhi贼zei，犹you之zhi与yu人ren也ye，出chu纳na之zhi吝lin，谓wei之zhi有you司si。”

XX.2. Zizhang frågade Konfucius vad man skulle göra för att styra väl. Mästaren svarade:
— Man skall hålla fem egenskaper i akt och undvika fyra fel; det är nog.
— Vilka äro dessa fem egenskaper? sade Zizhang.
Mästaren svarade:
— En vis furste utövar välgörenhet utan att göra någon utgift; han pålägger folket bördor utan att göra det missnöjt; han har önskningar utan att vara girig; han är lycklig och lugn utan högmod eller försumlighet; han har värdighet utan något hårt.
Zizhang sade:
— Hur utövar han välgörenhet utan att göra någon utgift?
Mästaren svarade:
— Han främjar allt som skaffar folket medel; utövar han icke genom detta medel välgörenhet utan att göra någon utgift? Han pålägger varken arbete eller andra bördor utom vid de lämpliga tiderna och för de nödvändiga tingen; vem skulle då vara missnöjd? Han önskar att hans förvaltning skall vara välgörande, och han uppnår det; hur skulle han då vara girig? En vis furste tillåter sig aldrig den minsta försumlighet, utan att taga i beräkning om personerna äro få eller många, eller om ärendena äro viktiga eller ej. Är han icke lugn, utan högmod eller brist på omsorg? En vis furste ser till att hans kläder och hans mössa sitta väl, att hans blickar ha värdighet. Hans allvar inger respekt. Är han icke majestätisk utan att vara hård?
Zizhang frågade därpå vilka de fyra fel voro som skulle undvikas. Mästaren svarade:
— Att icke undervisa sina undersåtar och straffa dem med döden när de överträda lagarna, är grymhet. Att utan att ha varnat i förväg fordra att det pålagda arbetet genast fullbordas, är förhastning och våld. Att giva föga brådskande befallningar och därefter påskynda deras utförande, är att mörda folket. När det är absolut nödvändigt att giva något förr eller senare, att med snålhet beräkna vad man mottager och vad man giver, är att handla som en förvaltare.

子zi曰yuē：“不bu知zhi命ming，无wu以yi为wei君jun子zi；不bu知zhi礼li，无wu以yi立li也ye；不bu知zhi言yan，无wu以yi知zhi人ren也ye。”

XX.3. Mästaren sade:
— Den som icke känner Himlens vilja skall aldrig bliva en vis. Den som icke känner reglerna och bruken skall icke vara ståndaktig i sitt uppförande. Den som icke förstår att skilja det sanna från det falska i människornas tal, kan icke känna människorna.