Kapitel 69 i Laozi

E tror tillsammans med flera kommentatorer att orden 用兵有言 yòng bīng yǒu yán syftar på "en författare tillhörande skolan kallad Píng-jiā, den militära skolan", det vill säga klassen av författare som skrivit om krigskonst, och som för det mesta var berömda krigare.

Bokstavligt: "Jag vågar inte vara värden (på engelska: "host"), men jag är gästen (på engelska: "guest")". I kinesisk samhälle ger den första exemplet på att stiga, gå tillbaka, resa sig, sätta sig etc., den andra följer hans exempel och imiterar noggrant.

E: Här syftar ordet 主 zhǔ (vulgärt "husets herre, värden") på "den som inleder anfallet"; ordet 客 kè (vulgärt "gästen") "den som svarar på fiendens anfall".

Enligt Lin-hi-i har hela detta kapitel en bildlig betydelse. Det är avsett att visa hur den ödmjuka och reserverade beteendet hos de män som praktiserar Tao bör vara.

E: Han går fram med svårighet och drar sig tillbaka lätt, det vill säga ivrigt. Han provocerar inte fienden, han svarar bara på hans anfall; och även om han svarar på hans anfall, önskar han inte komma i strid med honom. Han föredrar att fly långt bort för att undvika fienden än att söka honom för att strida man mot man.

Det vill säga vara som om man inte har, etc. E: Uttrycket 行无行 xíng wú xíng betyder "inte ha en rang att följa". Ordet 行 xíng betyder "att gå till" (adire).

Sou-tseu-yeou: Den som går fram har för avsikt att strida; den som drar sig tillbaka tänker inte på att strida. Om en man tänker på att inte strida, även om han går bland soldaterna, är han som om han inte vore i leden; även om han har armar, är han som om han inte hade några att sträcka ut; även om han har ett vapen, är han som om han inte hade något att gripa; även om han har fiender framför sig, är han som om han inte hade några att jaga.

E: Lao-tseu menar att om en krigare kan agera så, även om han strider, kommer han att vara som om han inte strider; ordagrant, på latin: "Si ille qui armis utitur, revera hoc modo (agere) possit, quamvis utatur armis, (erit) quasi non uteretur (armis)".

E: Ordet 哀 āi betyder här 慈 cí "ömhet (för människor)". Den helige, säger Sou-tseu-yeou, ser ömheten (för människor) som en skatt. Om man strider lättsinnigt, är det för att man gillar att strida. Att gilla att strida är att njuta av att döda människor. På så sätt förlorar vi nästan de känslor av ömhet, mänsklighet som vi borde bevara som en skatt.

H: Uttrycket 抗兵 kàng bīng syftar på "två arméer av lika styrka, där ingen av dem har övertaget, så att segern blir osäker".

E: Jag känner medlidande som hindrar mig från att döda människor. Så fort detta medlidande har visat sig, ger himlen och människorna mig sitt stöd; när jag skulle vilja inte vinna, kan jag inte göra annat.